När ska man börja med betyg i skolan?
Från politiskt håll är det mycket snack om betyg i skolan, vilken skala man ska ha och när man ska börja ge betyg. En del verkar tro att tidigare betyg betyder bättre skolresultat, när det i själva verket är helt andra saker man borde fokusera på.
Att ge elever betyg i skolan allt för tidigt har länge varit ett omdiskuterat ämne i den svenska utbildningsdebatten. Anhängare av tidiga betyg hävdar att detta kan fungera som en motivation för elever och att det ger föräldrar och lärare en tydligare bild av elevens prestationer. Men forskning och pedagogisk erfarenhet visar att tidiga betyg kan ha motsatt effekt och i stället leda till ökade stressnivåer, minskat lärandefokus och en större risk för att elever tappar tron på sin egen förmåga. Det är först i årskurs sex eller sju som betygens roll som måttstock för prestationer och utveckling verkligen fyller ett syfte.
Betyg som motivationsfaktor – en myt?
Ett av de vanligaste argumenten för tidiga betyg är att de skulle fungera som en motivationsfaktor för elever. Tanken är att ett tydligt kvitto på prestation ska sporra eleverna att anstränga sig mer. Dock visar forskning att detta inte stämmer. En studie publicerad av professor John Hattie, en ledande forskare inom pedagogik, visar att betyg i sig har en relativt liten effekt på elevers lärandemotivation. Istället spelar feedback och relationen mellan lärare och elev en betydligt större roll.
Tidiga betyg kan dessutom leda till att elever fokuserar på resultat snarare än på lärprocessen. En elev som får ett lågt betyg kan snabbt förlora motivationen, medan en elev som får ett högt betyg kan bli mer intresserad av att behålla sitt betyg än att fortsätta utvecklas. Forskning från Stanford University, ledd av psykologen Carol Dweck, visar att elever som betonas på resultat snarare än insats och process tenderar att utveckla en så kallad ”fixerat mindset”. Detta innebär att de ser sin förmåga som statisk snarare än utvecklingsbar, vilket i sin tur kan minska viljan att anta utmaningar.
Stress och psykisk ohälsa
Ett annat stort problem med tidiga betyg är den stress och press som de kan skapa hos unga barn. Enligt en rapport från Skolverket upplever många elever redan i mellanstadiet stress relaterad till prestationer i skolan. Att införa betyg i tidigare årskurser riskerar att förstärka denna problematik. Forskning från Uppsala universitet visar att barn under tio år inte har samma mognadsnivå som äldre elever när det kommer till att hantera utvärderingar och prestationstryck.
Barn i lägre åldrar har dessutom en begränsad förmåga att förstå vad ett betyg betyder och hur det kan användas för att förbättra prestationer. Detta gör att betyg i de tidiga skolåren ofta blir en källa till oro snarare än en vägledning. Denna oro kan i sin tur leda till sämre skolprestationer och minskad trivsel i skolan, vilket går stick i stäv med skollagens målsättning om att främja barns utveckling och lärande i en trygg miljö.
Risk för tidig stigmatisering
Ett annat starkt skäl mot tidiga betyg är risken för stigmatisering. När barn får betyg blir det lätt att jämföra sig med andra, vilket kan leda till att elever som presterar sämre känner sig underlägsna och mindre värda. Detta kan skapa en negativ spiral där dessa elever börjar se sig själva som misslyckade och därför inte ser någon mening med att anstränga sig i skolan.
En studie från OECD visar att länder med sena betygssättningssystem, som Finland, tenderar att ha högre resultat i internationella mätningar. Finland inför betyg först i årskurs 8 och fokuserar istället på individuellt anpassad feedback och kontinuerlig utveckling. Detta minskar risken för tidig kategorisering av elever och ger alla samma möjlighet att utvecklas i sin egen takt.
Tidiga betygs begränsade nytta
De som förespråkar tidiga betyg menar ofta att dessa kan vara ett viktigt verktyg för att identifiera elever som riskerar att hamna efter i skolan. Men detta argument är inte heller förankrat i forskningen. Bedömningar och dokumentation kan ske på många andra sätt, till exempel genom formativ bedömning, där lärare lägger fokus på att ge kontinuerlig feedback och stötta elever i deras individuella lärprocess. Enligt Skolverket är detta en mer effektiv metod för att identifiera och stödja elever i behov av hjälp.
Betyg ger dessutom en förenklad bild av elevers prestationer. Ett enskilt betyg kan inte fånga komplexiteten i en elevs kunskaper och färdigheter. Genom att införa betyg i en senare ålder, när eleverna är mer mogna och kan dra nytta av denna typ av utvärdering, kan man säkerställa att informationen blir mer relevant och användbar.
Vad borde man fokusera på istället?
För att skapa en bättre skolmiljö och främja elevers utveckling borde resurser och energi läggas på andra områden än tidiga betyg. En avgörande faktor är lärartäthet, som forskning visar har en direkt påverkan på elevers prestationer och välmående. När lärare har färre elever att undervisa kan de ge mer individanpassad undervisning och stöd, vilket gynnar både starka och svaga elever.
Ett annat viktigt fokusområde är att göra läraryrket mer attraktivt. Detta kan uppnås genom högre löner, bättre arbetsvillkor och fler karriärmöjligheter inom yrket. I dag står många skolor inför en stor brist på behöriga lärare, vilket påverkar undervisningens kvalitet negativt. Genom att investera i lärarutbildningar och förbättra arbetsmiljön kan man säkerställa att fler kompetenta personer väljer läraryrket.
Dessutom bör skolorna fokusera på att främja elevers välmående och skapa en trygg skolmiljö. Program för social och emotionell träning, ökad satsning på elevhälsa och förebyggande arbete mot mobbning är viktiga insatser som kan bidra till att elever trivs och utvecklas i skolan. När elever mår bra och känner sig trygga, förbättras även deras förmåga att lära sig.
Slutsats
Forskning och internationella exempel pekar tydligt på att tidiga betyg inte fyller den funktion som deras anhängare hoppas på. Istället leder de till ökad stress, tidig stigmatisering och ett minskat fokus på lärande som process. Genom att vänta med betyg till årskurs sex eller sju kan man skapa en skolmiljö där eleverna får utvecklas i sin egen takt, med stöd av lärare som fokuserar på formativ bedömning och personlig utveckling. Det är dags att låta forskning och erfarenhet styra utbildningspolitiken, inte antaganden och önsketänkande.